annanordlund

2011-01-31
23:34:06

Ikea? Well, yeah. Art? Hell NO!
Jag ska inte ens nämna, nej precis. Jag bloggar när andan faller på och tiden räcker till.
Just nu ligger jag i min lilla stuga i Östersund och surfar tavlor. Inte tapeter som jag borde göra.

I helgen ska tapeter till hall och vardagsrum bestämmas. Jag har inte den blekaste. Istället koncentrerar jag mig på just tavlor.

Jag har bestämt att i mitt hus ska det inte finnas en endaste tavla som någon annan har. Punkt!
Känns konstigt att jag kan skriva "mitt hus".. :) Eller ja, vårt.

Så varför tittar jag då? Jo för att jag längtar efter mitt Photoshop! Jag längtar efter nätter med penslar och ritplatta med musik i hörlurarna.

Jag är dock orolig inför själva tavelmomentet. När de ska beställas och sättas upp.
Det är nämligen så att jag fick en karl som inte alls anser att:
"frugan sköter inredningen"
Typiskt! Ibland är det orättvist, jag menar så låter det ju på var och varannan karl?!

Ett exempel:
Jag blir alldeles till mig när jag får se en underbar tavla på Ikea, denna:


Jag tycker att den är helt underbar och kreativitetsnerverna börjar dansa, längta och suga in inspiration.

Vad händer? Jo karln undrar vad i helvete det föreställer. Suck. SER HAN INTE DET? Det är ju nästan perfektion i mina ögon och de vilar verkligen på något vackert!

Jag fryser till och inser med fasa att vi faktiskt aldrig avhandlat detta ämne förut,
Ordet Abstrakt finns inte i hans vokabulär.

Hur i hela friden har vi missat detta? Kanske det beror på att denna kreativitetslust inte infann sig i lägenheten som jag visste var temporär. Men nu har den slagit till i full kraft och en dröm är att ha så mycket bilder att jag kan byta ut när jag vill. Tänkte förvara dem i en sån där smart skohylla som ikea har, en sån där man öppnar ni vet?


Jag kan inte bygga mina egna möbler, jag kan inte trycka mina egna tapeter men jag KAN spegla mig själv i det som hänger på väggarna.

Jag är jätteglad att min karl vill vara med på allt sånt. Det blir otroligt många duster när vi ska välja, men vi är duktiga på att kompromissa. Hittills har det gått smärtfritt. Men tro inte att jag ger mig när vi är inne i tavel-fasen ;)


Kommentera inlägget här:
Namn: Kom ihåg mig?
Mailadress:  
Bloggadress:  
Kommentar: