Målet är -14 kg inom ett år, helst mycket snabbare! Wish me luck!

 

Så vad har hänt sen sist? Galet längesedan nu.

 

Det största och mest avgörande till att jag inte har bloggat är att jobbet ej funkat. Sjukskrivning med en enorm stress. Jag har mått riktigt jävla dåligt men är nu 9 månader senare näst intill botad.

Jag har haft tur med chefer som lyssnat och låtit mig vara med och påverka om vad ska hända framöver samt en sambo accepterat att jag inte mår som jag brukar.

 

Jag har fått lära mig att hantera min stress och jobba med mig själv. Sätta mina prestationsgränser vid normala höjder och att acceptera samt må bra med det.

 

Just nu jobbar jag med att vara flexibel, jag vet vilka dagar jag jobbar och om det är kväll eller dagtur som är tänkt.

Men det ser inte alltid ut så och flera gånger i veckan är jag ny på en arbetsplats och ska reperesentera en ordinarie personals frånvaro.

 

Jag var skraj inför detta och tänkte att nu får det bära eller brista, en månad senare bär det fortfarande! :)

 

Så förvänta er inga underverk under några som helst förutsättningar, för kass på att blogga var jag redan innan! ;)

 

 

 

Fan vad jag längtar tills jag kan sätta igång!

Dock med åldern så kommer vettet och man behöver ha minst 3 månader till att fundera ut vad man permanent vill sätta på kroppen.

 

De jag redan har är kanske inte såna som jag skulle välja idag, men de trivs jag med, de har sin historia.

 

Problemet är nu att minimera ideérna eftersom mina armar inte är speciellt grova och inga stora bilder får plats..

men.. tänker jag, för det som inte får plats på armen kan få en annan plats på kroppen! Vart kommer detta sluta?!

 

Är det inte magbaciller så är det förkylning.

När jag äntligen börjar må bättre och känner energin återkomma till kroppen inför helgens fjällsvistelse så blir ju såklart sambon sjuk! Vi får se hur det går med detta helt enkelt! Håll tummarna på ett snabbt tillfrisknande!

 

 

Vad ni är gulliga som läser här trots bloggtorka! :)

 

Jag vet inte om ni läst detta inlägg som skrevs för 1,5 år sedan om min walk-in-closet?
I vilket fall så är det projektet äntligen igång!

 

 

Nu ska vi se om ni kan förstå min ritning. Titta på mittenbilden och vik in de båda andra väggarna inåt så har ni rummet.

 

Jag lägger grunden vit så att det ska se lite större ut! Dock är färg en enorm svaghet hos mig så vi ska se vad jag hittar på med mina fynd på bygghandeln:

 

Nu ska vi bara se hur lång tid det tar.. :)

Några produkter som hade i åtanke att bröst och höfter också spelar in i passformen på skydden! :)

Dessa är från Alpinestars och Icon.

 

Jag är snålast i världen, redan konstaterat.

Idag har jag köpt örhängen av alla prylar.

Jag äger endast 4 par.

Det måste ju ändå vara något slags rekord?

I helgen ska vi upp och grundolja.. grönt.. eller vad tycker ni? ;)

Resultatet efter operationen. Det har gått lite mer än 2 månader nu. Det är det högra ögat på bilden som är opererat. Det är fortfarande lite rött i det, men alla stygn har lösts upp :)

"Vad ska du göra i höst?"

 

Jag har inte en aning. Alternativ har jag, men vad vill jag förutom:

 

Vem vet, jag kanske sadlar helt om?

 

Eftersom att jag vet att det finns så fruktansvärt många motortokiga tjejer så brukar jag kolla vilka riders som är sponsrade av olika märken. Då fick jag se något som kallas för Ms Supercross. Då kan man ju tänka att det är den bästa motorcross tjejen som krönts till det. Men icke.

 

20 tjejer får lägga upp sin bild och fans röstar fram 10 kandidater. En av dem vinner. Om hon måste kunna köra? Det står då ingenstans. Hon vinner att åka runt på alla shows och hänga i pit. 

Posa i bikini framför en cross det kan vem som helst. Men jag är ute efter de riktigt fräna som faktiskt också kör.

 

 

En tjej som däremot kan är Ashley Fiolek. Hon är riktigt grym!

 

 

Det här med att vinna på lotto är inget för oss, däremot har vi nu vunnit vinlotteriet 2 ggr i rad. Med andra ord så kommer vi inte att vinna nu på några år.

 

Vem vill dricka Rosé med mig i sommar? Kravet är att du gillar det och står för största delen av konsumtionen. Först till kvarn.

 

Google translate went bananas när jag försökte översätta detta, men läsbart var det ju ändå :)

.. knäet brakade och knakade och på vägen hem gjorde det ont att koppla..

Lagom till intervallerna hade jag sån håll i sidan att det kändes som jag skulle dö.. Never ever again vill jag vara så här otränad igen!

 

Min vän har kommit på att hon ska ha som mål att springa maraton. Jag kom på idag att jag ska försöka med det omöjliga: träna och tappa kilon under sommaren. Wish me luck!

 

 

Självklart var det ny release dessutom och jag kände mig mer tappad bakom vagnen än vanligt.

"När man var duktig hos doktorn när man var liten så fick man en glass, ska vi inte köpa en iPad istället?"

 

Sagt och gjort och vilket fint sällskap jag har här i soffan ;)

 

Jag tycker att jag får ondare och ondare i det stackars ögat. Stygnen skaver och varje gång jag råkar flytta på ögat känns det som att muskeln går av. Men men det vänder snart hoppas jag :) 

 

Vägen hem från Uppsala var inte så rolig. Jag såg dubbelt och blev illamående, tur att man är uppfinningsrik :)

 

 

 

Min autistiska sida gjorde att jag var på plats i rätt hus på Akademiska hela 2,5 h innan läkartid. Och då hade jag även parkerat i ett parkeringshus, det är ju kul.. Men detta resulterade i att jag letade mig ner på stan tryggt förvisad om vart jag, EXAKT, skulle infinna mig kl 13.30 och fann mig därmed en skinnjacka som jag pratat om i många år att jag ska inhandla :)

 

Läkaren mätte min skelningsgrad och vi pratade om operationen som antagligen kommer att inträffa i Maj.

Vi kollade extra noga ifall dubbelseende kommer att inträffa efter operationen men det såg inte ut att finnas någon tendens till det och det känns skönt. Min hjärna är inte lätt att lura tydligen.

 

Läkaren var en jäkel på att kludda och pappret såg ut som kaos innan hon var färdig. Hon var duktig på att berätta att det var väldigt viktigt att vi fick till de rätta graderna så att de sedan skulle klippa av/flytta på muskeln rätt antal millimetrar, hon gjorde mig så nervös på kluddkaoset att jag försynt frågade om hon skulle renskriva det innan operationen.

 

Jag skelar på båda ögonen men eftersom jag tittar med "ett öga i taget" (och då ställs det rakt) varpå det andra ögat viker in sig mot näsan så måste jag bestämma vilket öga jag använder minst och det kommer att bli opererat.

Det ögat kommer att ställas näst intill rakt och sedan skulle tydligen de ögat som inte opereras anpassa sig efter det opererade ögat när det inte används. Fråga mig inte hur men det hade något med nerver att göra.

 

När jag var färdig där så letade jag mig ut till Ikea och lite andra butiker som jag åkt förbi tidigare under dagen, sen så åkte jag även ut till ett köpcentrum som låg på andra sidan Uppsala. Sambon hade inte tyckt att det varit så roligt med andra ord om han följt med.

 

Efter att ha suttit i bilen lätt framåtlutad och krampaktigt hållt i ratten så var jag trött när jag kom hem kan jag säga.

Det finns inte bara en lastbil på E4:an, vägräcke på vänster och gigantiskt hög och lång lastbil på höger, då känns körbanan helt plötsligt jäkligt liten. Vinddrag från lastbilen så det känns som att jag när som helst sugs in under den. Sen så är det ju tydligen inte tvåfiligt hur länge som helst heller så undan måste det gå! Dödsångest deluxe.

Jag kunde ju inte hjälpa att tänka "om ögonen samarbetat bättre, hade körbanan varit bredare då?"