2009-02-10
22:06:14
Att vara orolig.
Usch säger jag bara, försökte få tag i älsklingen från kl 17.00, vid 21.00 hade jag fortfarande inte fått tag på honom.
Jag tänker att det bara är batteriet som har dött, det är ingen fara.
Men inte kan jag intala mig själv det hur länge som helst, det gick till kl 18 ungefär.
Hemtelefonen har ringt cirka 4 gånger idag, jag får hjärtklappning varje gång och tänker att nu har det hänt något. Men det har bara varit försäljare. Klockan 21 ringde mobilen och jag ser på displayen att det är älsklingens föräldrar och jag får en fruktansvärd hjärtklappning, men de undrar bara om jag hört från honom och att de börjar bli lite oroliga. Vi lägger på och jag är påväg att ringa en killkompis som också är i funäsdalen för att höra om han vet nånting och precis då meddelar telefonen att älsklingen fått mitt sms och med andra ord; mobilen är påslagen.
Jag ringer upp honom och säger åt honom att ringa hem för vi har varit oroliga, sen la vi på. Jag var så lättad att jag blev arg..
Nu har det mesta gått över.. jag vet ju själv hur man blir om mobilen dör "jag ringer sen när jag kommer hem", för allt är ju bra med en. Men det är sju resor värre när man står på andra sidan och inte har en aning om nånting.
Jag blir lite irriterad på mig själv som inte ringde kompisen tidigare, men samtidigt om de inte hade umgåtts så hade jag gjort en till person orolig. Det är på två sätt det där.
Nä, sängen snart.
Jag tänker att det bara är batteriet som har dött, det är ingen fara.
Men inte kan jag intala mig själv det hur länge som helst, det gick till kl 18 ungefär.
Hemtelefonen har ringt cirka 4 gånger idag, jag får hjärtklappning varje gång och tänker att nu har det hänt något. Men det har bara varit försäljare. Klockan 21 ringde mobilen och jag ser på displayen att det är älsklingens föräldrar och jag får en fruktansvärd hjärtklappning, men de undrar bara om jag hört från honom och att de börjar bli lite oroliga. Vi lägger på och jag är påväg att ringa en killkompis som också är i funäsdalen för att höra om han vet nånting och precis då meddelar telefonen att älsklingen fått mitt sms och med andra ord; mobilen är påslagen.
Jag ringer upp honom och säger åt honom att ringa hem för vi har varit oroliga, sen la vi på. Jag var så lättad att jag blev arg..
Nu har det mesta gått över.. jag vet ju själv hur man blir om mobilen dör "jag ringer sen när jag kommer hem", för allt är ju bra med en. Men det är sju resor värre när man står på andra sidan och inte har en aning om nånting.
Jag blir lite irriterad på mig själv som inte ringde kompisen tidigare, men samtidigt om de inte hade umgåtts så hade jag gjort en till person orolig. Det är på två sätt det där.
Nä, sängen snart.
Kommentera inlägget här:
