Nu i helgen så har det monterats badrumsmöbler, blandare, duschblandare, WC och varmvattenberedare.. Jag har INTE sett resultatet, jag har inte en aning om vad han har valt när det gäller nånting! Det enda jag vet är att det är vita badrumsmöbler enligt mitt önskemål.

Jag kan knappt bärga mig till helgen då jag får komma upp och se resultatet! :D

Känns så bra att jag inte är ett dugg orolig, vi pratar så pass mkt om tankar om inredning så vi har koll på varandras tycke och smak.

Griffeltavelfärg plus griffelkrita. Nudda för tusan inte väggen! Annars jäkligt snyggt! ;)

 Har ni förslag på vad just NI tycker för tapet passar i en fjällstuga? Tipsa mig!

När spacklet knappt torkat på stugans innerväggar så har jag egentligen sedan länge haft ögonen öppna för diverse inredning. Mest ljusstakar och sånt, vill ha gjutjärn och renar! Klyschigt värre.

 

Nu inför julen så är det ett ypperligt tillfälle att leta efter renar, alternativt hjortar för jag ser då ingen skillnad!

 

I extas visade jag sambon mitt fynd på dollar för 80:- /st

 

Målet är -14 kg inom ett år, helst mycket snabbare! Wish me luck!

 

Så vad har hänt sen sist? Galet längesedan nu.

 

Det största och mest avgörande till att jag inte har bloggat är att jobbet ej funkat. Sjukskrivning med en enorm stress. Jag har mått riktigt jävla dåligt men är nu 9 månader senare näst intill botad.

Jag har haft tur med chefer som lyssnat och låtit mig vara med och påverka om vad ska hända framöver samt en sambo accepterat att jag inte mår som jag brukar.

 

Jag har fått lära mig att hantera min stress och jobba med mig själv. Sätta mina prestationsgränser vid normala höjder och att acceptera samt må bra med det.

 

Just nu jobbar jag med att vara flexibel, jag vet vilka dagar jag jobbar och om det är kväll eller dagtur som är tänkt.

Men det ser inte alltid ut så och flera gånger i veckan är jag ny på en arbetsplats och ska reperesentera en ordinarie personals frånvaro.

 

Jag var skraj inför detta och tänkte att nu får det bära eller brista, en månad senare bär det fortfarande! :)

 

Så förvänta er inga underverk under några som helst förutsättningar, för kass på att blogga var jag redan innan! ;)

 

 

 

Jag har alltid varit mest imponerad av trummisarna i banden. Det är helt fascinerande hur de lyckas få till det!

Jag har takten i huvudet, sen är det min brist på koordination som sätter stopp.

 

Någon sa en gång till mig att det är basisterna som är nyckeln till att det flyter i låtarna, den som håller ihop alla. Det kanske stämmer men det är inte lika häftigt som trummandet. Här tänkte jag lista några låtar där trummandet utmärker sig lite extra. Kommentera gärna dina favoriter så jag kan bygga ut min egen bank! :)

 

 

 

Det här är en sån där låt då jag kommer ihåg exakt vart jag var när jag hörde den och lade märke till trummisens jobb. Den ger mig fortfarande rysningar!

 

 

 

Det låter förjävla enkelt men försök få ihop denna låten utan trummis! Just try.

 

 

 

Sen så måste vi såklart in med ett trumintro också. Detta är ju mitt absoluta favoritband och därför får de äran. Sen så har garanterat Kizz och lite andra förbannat fräna trummisar, dock så lyssnar jag inte riktigt på dem så jag vet inte. Den infon sitter ni på, enlighten me!

 

 

Denna gången tog vi oss till Vemdalen och Vemdalskalet. Självklart inte utan bekymmer vid start, denna gång en avbruten nyckel i hänglåset till kättingen runt skotrarna. Men karln löser saken såklart! :)

 

Något jag upptäckte förutom att det gick förbannat bra att köra skoter och tummen hängde med var att jag kan förbannat några sånger. Det var en hel del fina transportleder där det bara var att ligga på och kunde bli lite tråkigt i längden så då satte jag igång att sjunga. Ingen behöver ju lida tänkte jag.

 

Jag nämnde detta vid en paus och fick en del konstiga blickar, det visar sig sedan att de börjat med samma, bland annat Star Wars introt.. Själv kunde jag bara låten Say Something med A Great Big World. Får helt enkelt hårdplugga till nästa tur så det blir variation i hjälmen..

 

Fan vad jag längtar tills jag kan sätta igång!

Dock med åldern så kommer vettet och man behöver ha minst 3 månader till att fundera ut vad man permanent vill sätta på kroppen.

 

De jag redan har är kanske inte såna som jag skulle välja idag, men de trivs jag med, de har sin historia.

 

Problemet är nu att minimera ideérna eftersom mina armar inte är speciellt grova och inga stora bilder får plats..

men.. tänker jag, för det som inte får plats på armen kan få en annan plats på kroppen! Vart kommer detta sluta?!

 

Snart sätter beach 2014 igång..

Jag har konstaterat att jag inte hinner i år heller!

 

I lördags var planen att köra Ljungdalen - Vemdalen.

 

Men planer är aldrig till för att hållas, särskilt när skoternycklar försvinner och en skoter fick åka släpvagn till Funäs för att programmera en ny.

 

Så då var utgångspunkten Funäsdalen helt plötsligt så då bestämmer vi oss för att åka till Lofsdalen istället.

Min gastumme började strula redan på vägen mellan stugan och macken.. Antagligen från all skottning dagen innan. Bör tilläggas också att jag inte är högerhänt och därmed svagaste handen. Så i Funäs var den redan påväg att dö..

 

Lunch på Trappers vid 15.30, sista biten var puckelpist utan dess like så vi var lagomt möra i kroppen.

När vi ätit upp konstaterar vi att "nu har vi bara 15 mil hem igen..!"

 

Lederna hade försämrats avsevärt från förmiddagen och min tumme fortsatte strula, jag orkade inte stå upp för då gjorde det extra ont och sitta var inte ett alternativ om jag inte körde 10 km/h över monsterguppen.

Sista 5 milen var tummen helt slut och lyckades sätta handen så att jag låste gasreglaget utan att det gjorde för ont, hade jag tur så låstes gasen på 50 km/h men så oftast var det inte fallet. Kom till slut hem till vid 20.30 och då var det dags för middag... Skoterlivet är inget för den som vill äta regelbundet..

 

Dagen efter värker varenda muskel i hela kroppen, idag 3 dagar senare har jag fortfarande ont i tummen och att dra upp byxorna är en kamp..

 

Men skapligt nöjd att jag orkade köra så långt! Riktigt jäkla synd på tummen bara som strulade väldigt mycket förr då jag körde Eriks polarisar. Men sen Phazern har det inte varit nåt bekymmer förutom att det värker efter ca 20 mil.

 

Leatt skyddet satt som ett smäck alla mil, korrigerade det inte en enda gång! NÖJD!

 

Något att fundera på för min del..

Det bästa sättet att prova hur ett skydd sitter är nog att börja testet med att gräva fram skotrar i 1,5h samt köra fast ett x-antal gånger. Test completed och det satt fantastiskt!

 

Det bästa är att det inte sitter åt, det är inte obekvämt på något vis och det värmer kanon!

 

Jag lyckades med konststycket att ha kameran med mig hela helgen dock med minneskortet hemma i datorn.

Min mobil strular när den ska föra över bilder till datorn, mitt tålamod är inte tillräckligt stort just nu för att orka fixa..

 

Men helt bildlöst ska det väl inte vara, det är väl det ni läser? ;)

 

Är det inte magbaciller så är det förkylning.

När jag äntligen börjar må bättre och känner energin återkomma till kroppen inför helgens fjällsvistelse så blir ju såklart sambon sjuk! Vi får se hur det går med detta helt enkelt! Håll tummarna på ett snabbt tillfrisknande!